Hike - Döden.

Någonstans inom mig så brann jag för att gå på hike idag, efter 7 minuter och 48 sekunder i spåret ville jag dö.
Och därefter trodde jag att jag skulle avlida inte bara en, utan minst kanske tio gånger under vår väg upp mot toppen av ett "berg".
Branta backar, trappor, bergsklättring och ett jäkla traskade i skogen var utmaningarna som vi fick ta oss igenom för att nå vårt mål. Där Bo hade i princip lovat guld och gröna ängar till utsikt. Well, det märks fortfarande att gossen inte är alltför berest och från Texas. Det var vackert, utan tvekan, men Kanada och WA state. De är fortfarande nummer ett hos mig när vi snackar trails och berg.
Hur som, vi var cirka 2250 METER högt upp och vinden ylade fram.
Cirka 2,5 timmar senare befann vi oss äntligen vid bilen igen och snabbt for vi hemåt för att göra oss redo inför kvällens spelning som gick galant.
De är ju rätt duktiga de där pojkarna.

Kommentarer :

#1: Mickis

2250 km är väl att ta i?

skriven
#2: Emelie

Icke! Vi är ju redan jätte högt upp, men givetvis gick vi inte 2250 km. Men det är hur pass högt upp vi befann oss allt som allt efter all förbannad klättring

skriven
#3: Mickis

2250 KILOMETER då är du i rymden gummzan!

Svar: HAHAHAHAHA. Meter då.
Emelie Saga

skriven

Kommentera inlägget här :