T E D

Uah, jag har aldrig varit en morgonmänniska, men hej och hå!
Starttider som 06,15 och 05,45 ingår nu i min tillfälliga vardag.
För tillfället jobbar jag som team leader för ett rekryteringsföretag här i Vancouver, som i sin tur jobbar med TED-talks. 
Jag har aldrig varit insatt i TED, och visste heller inte vad jag hade att vänta, men hej och hå vilken härlig tillställning!
Dock involverar inte mina uppgifter mycket mer än att hålla reda på massa personal från vårt staff room, så jag får inte ta del av mer än några talks via en TV, men jag förstår inte hur jag kan helt missat allt vad TED innebär.
Bilder och info om eventet är något jag inte kan dela med mig av, så med det sagt - checka TED om ni har vart lika mycket bakom flötet som mig. 

Det gråa Vancouver

Hur fin staden än är, så ska jag inte stick under stolen att det regnar otroligt mycket.
Månaderna januari - halva april är inte kända för att bidra med mycket solsken, och ack mina vänner! Solsken och D-vitamin har varit en stor bristvara. 
Dock ska detta förändras inom kort, och ingen är gladare än jag. Jag påverkas så galet mycket av vädret. En solig dag får mig motiverad som aldrig förr, jag vill ta över världen. Medan en regnig får mig att reagera helt tvärtom. Med det sagt, så kan ni ju gissa min känsla efter 95% regniga dagar på två månader. 
 

Sea to the sky

En liten mini get away senare så är vi nu tillbaka i Vancouver.
Squamish. Utomhusstaden mellan från skidorten Whistler och Vancouver fick igår besök av mig och Marcus.
Hmm, well, att hamna där precis mellan skidsäsongsavslutningen och början till sommarsäsongen var kanske inte den mest genomtänkta stund att åka dit, men visst var det fint! 
Vi åkte en lift upp på ett berg och hikade i spår längst med berget där snön var åtminstone 1,5 meter hög bredvid oss. 
Och jag får banne mig aldrig nog av att springa på hängbroar uppe bland träden. Det är awesome.