Det är läskigt hur fort det går att komma in i nya vardagar
Vänta, vadå? Har jag bott i Vancouver?
Var det bara fyra månader sedan jag kom hem?
Samtidigt som jag känner; va falls?! Har jag varit hemma i fyra månader, var det inte fem veckor sen jag kom hem?
Min tidsuppfattning är helt ur balans när det gäller mitt egna livsschema.
Tiden springer, samtidigt som jag inte känner att jag blir en dag äldre.
Är jag 29? Näää, när blev jag äldre än 23? Vart sjutton tog alla de födelsedagarna vägen minsann?
Men men, nu är jag ju 29. Så nu får jag vackert stå här och förmodligen rappa på lite vilka beslut jag ska ta framöver.
För även om jag vill göra precis allt samtidigt, så blir jag påmind om och om igen att det dessvärre inte är riktigt möjligt.
Så hmm, det gäller nog att börja prioritera min tid lite bättre, kanske bli lite mer självisk.
Så frågan är, vad väljer jag först? Vart ska jag här näst?
Det blir ju spännande.