Och då var Austin avklarat för denna gång.
Mötet gick bra och jag kommer inom kort avslöja vad för knasigt upptåg jag nu funnit.
Jag passade även på att hälsa på min amerikanska svensk, Marcus, som jag träffade i stan innan nyår.
Gossen hade glatt talat om för några av sina vänner att jag var tillbaka i Austin.
Detta spred sig, så när jag intog bargatan med grabben i fråga, så kände jag mig som en kändis där nästintill varje person hade hört talas om mig. Det var ju rätt trevligt iofs.
Jag gick till säkert åtta olika barer, deltog på något casinoevent, och höll igång till långt efter stängning.
Dagen därpå hade jag däremot lovat min countrysångare köttbullar, och aldrig att jag bryter mina löften. Så där stod jag i köket, med bara ett fåtal timmars sömn i bagaget och rullade köttbullar i mängder.
Dessvärre hann jag inte ladda upp batterierna mycket mer natten därpå heller, efter att ha deltagit i ett gig och spenderat mina sista timmar med Marcus. Så nu sitter jag på flygplatsen i NYC, halvt död, och väntar på ett försenat plan. Min kära reskudde som jag alltid tar med, och aldrig glömmer, ligger fint kvar i Austin hos min vän dock. Så det här lär bli en sådär lagom trasslig flygresa.
Men men, snart sätter jag mina fossingar på svensk mark igen och trasslar runt där i någon vecka/veckor. Hej och hå. Fy fasen för snö.